Etikettarkiv: Stockholm

Så fick Stockholm sitt namn

Stadens ljus reflekterar likt en spegel natthimlens stjärnljus. De höga husen reser sig över gatornas levande rytm. Människor som i gryningen skyndar till arbeten och skolor, bilar och bussar som hjälper de resande att nå sina mål. Under staden når inte dagens ljus. Där trängs samhällets framväxt i form av tunnlar för vatten och avlopp, militärens tunnlar, skyddsrum, T-banans tunnlar med flera. Huvudstaden visar en stad i utveckling, en stad med en lång historia. I husgrunderna i Gamla stan finns rester av både den första stadsmuren som byggdes under 1200- och 1300-talet samt den andra, som byggdes under 1400- och 1500-talet. Den började rivas på 1600-talet. Stockholm är öarnas stad, men hur fick den sitt namn? Själva staden byggdes inte på en dag, det tog lång tid. Namnet fanns före staden, men vilken stock åsyftas och vilken holme är det som ryms i namnet?

Gamla_stan_February_2013_01
Gamla stan, Stockholm 2013. Källa Wikipedia

Holmen är den blivande Stadsholmen, nuvarande Gamla stan. Den hade kung Knut Eriksson redan vid 1100-talets slut upptäckt vara en perfekt plats för omlastning av varor och för övernattning för fiskare och köpmän. Han lät även bygga det blivande slottets kärntorn, Tre kronor. Birger Jarl tog nästa steg under mitten 1200-talet och började arbetet mot att göra holmen till en stad. Omlastningsplatsen för salt från Lüneburg och malm från Bergslagen hade uppmärksammats av tyska köpmän. Birger Jarl som fått ovärderlig hjälp av tyska trupper i sina strider för att nå makten och hade ett starkt samarbete med Hansan, lovade tyskarna goda villkor om de bosatte sig i Sverige och utgjorde all handel med de svenska landskapen därifrån. De fick inte längre segla upp i Mälaren och handla direkt med området, något som påverkade dessa områden negativt. Skatter och tull höll handeln kvar i Stockholm. Birger Jarl kunde med hjälp av det tyska stödet säkra sin och sin ätts grepp om makten.

Birger Jarl lade grunden till staden kring tornet Tre kronor samt en spärranläggning i Norrström någon gång mellan 1251 och 1252. Stadsplanen visar att staden under den första tiden vuxit fram succesivt – inga rätvinklade gatunät eller enhetliga kvartersformat som var vanliga i de mellaneuropeiska städerna som grundades vid tiden. I juli 1252 nämner Birger Jarl namnet ”Stockholm” i ett skyddsbrev för Fogdö kloster. Det är det äldsta kända belägget som finns för namnet Stockholm.

Vädersolstavlan, beskuren. Motiv av Stockholm 1535. Källa Wikpedia
Vädersolstavlan, beskuren. Motiv av Stockholm, ursprungligen målad av Urban målare 1535. Den äldsta bilden av Stockholm. Källa Wikpedia

Den tid som gav Stockholm sitt kristna utseende var tiden mellan 1275 och 1290 då Birger Jarls son Magnus Ladulås satt på tronen. Han lät bland annat uppföra S:ta Klara kloster på Norrmalm och Gråbrödraklostret, nuvarande Riddarholmskyrkan. Bosättningen stabiliserades, staden blomstrade och blev den viktigaste staden i riket, men fick vänta tills 1400 med att betecknas som huvudfäste i riket. Termen ”huvudstad” nämns första gången 1436, en del forskare menar att den blev huvudstad under 1600-talet då den statliga centralförvaltningen permanent förläggs till Stockholm. Så när staden blev en stad på riktigt hade namnet Stockholm använts i 350 år.

Huvudstadens namn består av stock som syftar på timmerstock samt holme som åsyftar Stadsholmen som sedan blev Gamla stan – eller ”Holm” (latin Holmia) som Hansans handelsmän kallade den. Ordet stock däremot är svårare att belägga. En variant är att det som åsyftas är en gränspåle på en marknadsplats, det vill säga Stadsholmens högsta punkt. Det kan även vara så att det är stockarna som ”stockade” sig i Norrström som gett upphov till ordet eller att det betyder ”stubbe” och åsyftar den nedhuggna skogen på Stadsholmen, men den förklaring som är mest populär är den att det är försvarsanläggningarna i form av förpålade stockar i vattnet runt Stadsholmen som ordet anspelar på. De fanns kvar under 1600-talet.

Ur Suecia antiqua et hodierna. Kopparstick, Stockholm från öster blad 13 i band 1. Utfört av Dahlbergh i samarbete med gravören Willem Swidde och tryckt i Stockholm 1693.
Ur Suecia antiqua et hodierna. Kopparstick, Stockholm från öster blad 13 i band 1. Utfört av Dahlbergh i samarbete med gravören Willem Swidde och tryckt i Stockholm 1693. Källa Wikipedia.

Något som kanske inte är så känt är att Stockholm varit en delad stad. Det är Norrmalm som varit delat. Delat mellan Stockholms slottslän samt några andliga stiftelser där S:ta Klara kloster var den viktigaste. När reformationen slog till 1527 drogs den kyrkliga jorden in till kronan. 1529 fördes invånarna på Norrmalm in ”under stadens regemente och lydnad” och blev invånare av Stockholms stad, men när det gäller tomtören, den avgift som innehavaren av en ofri stadstomt erlägger till dennas ägare i ersättning för besittningsrätten till tomten, skulle Norrmalmsborna även i fortsättningen lyda under det kungliga slottet. Staden och kronan tog ut pålagor från Norrmalmsborna till den grad att de 1602 kände sig tvungna att protestera. Hertig Karl (blivande Kung Karl IX) såg ingen annan utväg än att skilja Stockholms stad från Norrmalm som fick bilda en egen stadsstyrelse och 1620 fick de uppbära den kommunala skatten, ”skottet”, för egen räkning och inte till Stockholms stad.

Norre Förstaden hade blivit till. Efter en längre tid utbröt ett missnöje från Stockholms sida som utmynnade i klagobrev till riksrådet, och fler efter det. Det gick inte att ha två städer så nära varandra var en anledning och det lades fram fler anledningar om varför städerna skulle slås ihop. Norre Förstaden försvarade sig, men kungen bestämde 1635 att städerna skulle gå samman för att det skulle gynna alla – hela riket. Norre Förstaden var därmed ett minne blott – efter 33 års självständighet.

Källor

Litteratur

Stockholms historia under 750 år. Lars Ericsson Wolke.

Svitjods undergång och Sveriges födelse. Henrik och Fredrik Lindström.

Tidskrift

Stockholms historia, nr 1, år 2015, sid 13-17