Etikettarkiv: carl XIII

Frimurarordens prinsar och kunglig mystik. Del I

Den nuvarande formen av Frimurarorden har sin början i England under början av 1700-talet. Frimurarliknade loger har härletts till Skottland och 1500-talet som sedan utvecklades till riktiga ordnar – 1710 fanns ett 30-tal i Skottland. I mitten 1700-talet inspirerade en skotte i Frankrike frimurarna att rikta in sig mer på en biblisk bakgrund och hänvisade till när Jerusalem byggdes med murslev i ena handen och svärdet i den andra – han hänvisade till korsriddarna och därmed kopplades Frimurarorden ihop med Tempelherreorden som upplöstes under 1300-talet. Denna form av frimureri som hyllade jordägande och inte penningekonomi, bördsrättigheter och inte meritvärdering spreds sig till Europa och introducerades i Sverige 1735 genom greve Wrede-Sparres som var medlem i en fransk loge. Adeln blev gynnad. Hemlighetsmakeriet gjorde att loger i ett flertal länder förbjöds eftersom man var rädd att de planerade politiska konspirationer.

Det var ur skråverksamheten som Frimurarorden uppkom. Hantverkarkarna i städerna samlade ihop sig i yrkesgrupper, skrån, med strikt hierarki – lärling-gesäll-mästare –, antagandekrav samt befordringskriterier. De var noga med att behålla yrkesknep och inte allmänt känd kunskap hemligt inom sina egna institutioner och lokaler – loger. Det gjorde att de kringvandrande gesällerna måste känna till lösenord och särskilda handslag för att kunna bevisa att de tillhörde de invigda. Det fanns även en begränsning för antalet yrkesutövande för att hålla det ekonomiska förhållandet stabilt. Likheter finns med universitetens uppbyggnad (student-kandidat-magister) – universitas är den juridiska formen för skrå.

Städerna styrdes av skråsystemets mästare/magistrar som hade platser i stadsstyrelsen. Detta utnyttjades av icke-yrkesmän som kunde bli upptagna som hedersmedlemmar i skråna och som på så vis kunde ta sig in i stadsstyrelsen. Ofta var hela staden inblandad i nybyggena av katedraler som vid 1100-talet byggdes i Gotisk stil och murarna och stenhuggarna stod i centrum. Ur den senare gruppen hämtades ofta byggherren. Det var dyra projekt så byggnadsfonder bildades.

I slutet av medeltiden var behovet av stora kyrkbyggen mättad. Under renässansen och reformationen (cirka 1400-1600-talet) ändrades synen på religionen och konsten. Den jordfasta världsbilden med människan på jorden under gud i himmelen ifrågasattes eftersom människan tydligen svävade på ett klot i rymden. Magi och mirakel bannlystes eftersom de stred mot naturlagarna. De ansågs även vara ett hot mot ordningen och friden i samhället som helhet. Den ändrade världssynen och det minskade kyrkobyggandet gjorde att tyngdpunkten i skråna försköts från hantverket till tanken. Den redan slutna och hemliga miljön tillät fria diskussioner. Symbolerna som kopplas ihop med Frimurarna är bland annat passaren och vinkelhaken.

Några friurarsymboler
Några friurarsymboler. Källa: Svenska frimurare ordens hemsida

Föraktet mot envälde efter Karl XII:s död blev en ändring för Sverige – efter mer än 20 års krig. Stormakten föll och Sverige låg i Rysslands händer. Eftersom Karl XII inte hade någon arvinge och hans mor drottning Ulrika Eleonora avsade sig tronen 1720, såg ständerna (adel, präster, borgare och bönder) och rådet ett ypperligt tillfälle att genomdriva ett systemskifte. Det kungliga enväldet avskaffades och ständerna fick makten. Den så kallade frihetstiden tog sin början och varade fram till Gustav III:s statsvälvning 1772 då han åter införde envälde. Sveriges relationer med och impulser från England och Frankrike ökade och med Västeuropa generellt. Frimureriet kommer nu att etableras och utvecklas i Sverige. ”1700-talets svenska riksdagsdebatter var livliga föreställningar. Fylleri och slagsmål var vanliga företeelser. Talmannen fick ofta uppmana riksdagsmännen att de inte skulle komma onyktra till sammanträdena. Ordentligt berusade riksdagsmän arresterades för fylleri när de var inne i riksdagen.(1)

Elias Martin (1739-1818). Utsikt över Stockholm. Skeppsbron i framkant (innan tillbyggnader) och slottet till höger.
Elias Martin (1739-1818). Utsikt över Stockholm. Skeppsbron i framkant (innan tillbyggnader) och slottet till höger. (Nationalmuseum). Bildkälla >>

Med tiden spred sig Frimurarnas ordnar till olika länder. De ökade i både antal och i antal medlemmar. Många högt uppsatta i samhället var frimurare, så de fick en uttalad maktposition och politiskt inflytande. Carl Fredrik Schreffer som precis som Wrede-Sparre var medlem i en fransk orden tog med sig konceptet hem från en resa till Paris. Väl i Sverige startade han med kung Gustav III:s tillstånd och i samarbete med Wrede-Sparre en orden, 1737. Scheffer var den unge prins Gustafs lärare, möjligen var det anledningen till att han som kung blev så intresserad av frimureriet. Kungen blev beskyddaren och protektor och gavs provinsialnummer 1896, samma år som kungen, 1770, antogs även hans bröder hertig Karl (pr.nr. 1832) och lillebror Fredrik Adolf (pr.nr. 1842). Hertig Karl var ordens stormästare, från 1774, och han införde många riter och förverkligade många idéer i byggandet av orden som kom att kallas Den svenska riten – endast kristna upptogs som medlemmar.

Kvinnorna var även de välkomna in i frimurarkulturen. De togs upp i så kallade adopterade loger med början i Frankrike på 1740-talet. I Sverige utsåg Gustaf III hertiginnan Hedvig Elisabet Charlotta till det svenska adoptionsfrimureriets stormästarinna av logen Le vériable et constante amitié (Den sanna och bestående vänskapen).

För dig som vill veta mer så listar jag några källor här nedan, som jag använde när jag skrev romanen Ingen älskar dig – inte ens din mor.

Frimuraren Gustaf III. Göran Anderberg
Gustaviansk mystik. Kjell Lekeby
Hertig Karl och det svenska frimureriet. Utgiven av Svenska Frimurare Orden och dess forskningsloge Carl Friedrich Eckleff, 2010. Dan Eklund, Sten Svensson och Hans Berg
Mystiska brödraskap – mäktiga nätverk. Andreas Önnerfors

Myternas historia. Karen Armstrong
Verken gud eller natur. Synen på magi i 1600- och 1700-talets Sverige. Linda Oja

Not
(1) SO-rummet