Alla inlägg av Pernilla

”Makalös” – från palats till teater via arsenal

Palatset Makalös var Sveriges vackraste och mest omtalade palats samt ett av Nordens rikast utsmyckade privatpalats. Det uppfördes under åren 1635 och 1642 i den nya stadsdelen Norrmalm norr om Norrström, på Blasieholmen, i Stockholm. Byggmästare var Hans Jakob Kristler från Strassburg och han stod för utformandet av hela bygget – allt från dess komposition till plan och detaljutsmyckning. Flertalet av de kända mästarna och deras gesäller deltog med sin yrkesskicklighet vid bygget. Ett stort antal av konstnärer och hantverkare av tidens absoluta elit, mestadels från Tyskland, smyckade både insidan och utsidan. Palatset var 47 meter långt och 28 meter brett. Det bestod av källare samt två våningar, tre vindsetage och ett litet lusthus med altan på taket. Det sägs att det vilar på artontusen pålar.

Modell av palatset Makalös, Finns på Stockholms stadsmuseum.
Modell av palatset Makalös som det såg ut till Carl Hålemans ombyggnaden 1740. Modellens finns på Stockholms stadsmuseum. Bildkälla 1
Detaljer av huvudfris med sjöväsen, kartuscher mellan drakar och lejonhuvuden. Bildtext 5.
Detaljer av huvudfris med sjöväsen, kartuscher mellan drakar och lejonhuvuden. Bildtext 2.

Utsidans dekorativa huggstensutsmyckning av sandsten gav byggnaden dess säregna utseende, de röda tegelväggarna var översållade med skulpturer och de fyra hörntornen drog beundrande blickar till sig. Golven var av trä, tegel, kalksten och marmor. Väggarna putsade och vitlimmade, fönsterbågarna var blyinfattade och yttertaken av koppar. Fältherre Jakob De la Gardie hade skapat ett palats som fick de andra palatsen att blekna. I allmän mun kallades det för palatset ”Makalös” för att beskriva dess enastående, ovanliga och storartade uttryck. Under en kort tid efter reduktionen då palatset indrogs till Kronan användes det makalöst vackra palatset som sädesmagasin, 1690 till Arsenal där alla troféer från krigen samlades och mellan åren 1691och 1784 inhystes här den kungliga livrustkammaren. För flertalet är kanske De la Gardies palats mest känd som Arsenalsteatern, ”Den kungliga mindre teatern”. 1740 gjordes det illa medfarna taket lägre och kopparn ersattes med järnplåt.

Palatset Makalös till höger och slottet till vänster
Palatset Makalös till höger och slottet till vänster. Bildtext 3.

Gustav III lät arkitekt Carl Fredrik Sundvall i samarbete med operamaskinisten Johan Schef inreda byggnaden till en teater och i oktober 1793 var den färdig. Ombyggnaden betalades ur kungens egen handkassa och invigningen var på Gustav IV Adolfs femtonde födelsedag den första november. På scen framfördes ”Den svartsjuke neapolitanaren” författad av Gustav III samt operan ”Alcides”.

Palatset från Kungsträdgården.
Palatset från Kungsträdgården. Bildkälla 4.

Salongens tre rader var ursprungligen i ljusblått med vita och förgyllda ornament, 1812 ändrades de till rödgula. Den var i Sundvalls plan rektangulär, men på Schefs inrådan avrundades fonden och fick smeknamnet ”badkaret”. Kungens loge låg i första radens fond, beklädd inuti med blått damast med guldgaloner och framtill smyckad med en feston av guldfrans. Förutom tre logerader fanns en övre amfiteater som rymde fyrtioen personer, en nedre amfiteater och en parterr som rymde tvåhundratre personer och sex platser i orkestern. Första radens räcken var smyckade med profilbilder utskurna i trä föreställande Sofokles, Euripides, Aristofanes, Menander, Terentius, Seneca, Shakespeare, Calderon, Molière, Pierre och Thomas Corneille, Racine och Voltaire. Bänkarna hade blått tyg och dörröppningarna var förhängda med draperier. Från scen fanns endast en smal utgång. Föreställningarna började klockan sex. Teaterns utrymmens finns utförligt beskrivna i Nils Personnes bok Svenska teatern del två för den som vill veta mer.

Ruinen efter Arsenalsteatern.
Ruinen efter Arsenalsteatern som brann den 24 november 1825. Bildkälla 5.

Den välbesökta teatern fick ett abrupt slut den 24 november 1825. Elden kom lös och byggnaden totalförstördes. Det var under femaktsföreställningen ”Redlighetens Seger över Förtalet” som elden startade. Vid slutet av fjärde akten kändes röklukt från scenen. Brandorsaken har inte kunnat fastställas. Skådespelaren Lars Hjortberg uppmanade publiken att utrymma lokalen. Det blev inte någon större panik, men tre personer förlorade livet. Ruinen stod kvar ett tag efter branden, men senare revs den och på platsen står i dag Karl XII staty. Stenfragment av palatset Makalös finns att beskåda i Kungsträdgårdens tunnelbana samt i Stockholms stadsmuseum.

För dig som vill veta mer så listar jag några källor här nedan.

Clas Ellenhag. Palatsen i Stockholm under stormaktstiden

Göran Axel-Nilsson. Makalös. Fältherren greve Jakob De la Gardies hus i Stockholm

Nils Personne. Svenska Teatern, Del 2

Film Stockholms stadsmuseum. http://www.stockholmskallan.se/Soksida/Post/?nid=28581

Bildkälla 1 Clas Ellenhag. Palatsen i Stockholm under stormaktstiden. Sid 148

Bildkälla 2 Göran Axel-Nilsson. Makalös. Fältherren greve Jakob De la Gardies hus i Stockholm. Sid 116

Bildkälla 3 Göran Axel-Nilsson. Makalös. Fältherren greve Jakob De la Gardies hus i Stockholm. Sid 178

Bildkälla 4 Göran Axel-Nilsson. Makalös. Fältherren greve Jakob De la Gardies hus i Stockholm. Sid 183

Bildkälla 5 Göran Axel-Nilsson. Makalös. Fältherren greve Jakob De la Gardies hus i Stockholm. Sid 186