Månadsarkiv: september 2015

Desprez – arkitekten utan utbildning, men med kungens förtroende

Det var inte med glädje och jubel som fransmannen Louis Jean Desprez mottogs av svenska folket när han hösten 1784 anlände som trettioettåring till Sverige. Han hade blivit anställd som teaterdekoratör. Gustav III hade träffat Desprez i Rom tidigare under året och hade lyckats upprätta ett tvåårskontrakt med konstnären. Kungen hade varit på jakt efter en duktig konstnär som kunde utföra dekorationerna i det nya operahuset i Stockholm som Adelcrantz gjort ritningarna till. För Desprez kom detta som en skänk från ovan.

Desprez hade inte fullgjort arkitekturutbildningen och hade ingen utbildning vid någon skola. Han började som lärling hos arkitekt Jacques Franҫois Blondels och vann en del tävlingar för sina ritningar. 1777 hade han med hjälp av ett förstapris i en tävling vunnit en treårig studieresa till Italien. Tre år vid Franska akademien i Palazzo Mancini. Desprez lämnade sin fru vind för våg och begav sig till Italien, men hans vistelse där blev inte långvarig. Efter någon månad blev han anlitad till att utföra ett större antal typografiska bilder till ett bokverk. Han lämnade Rom för Nepal i början av december. Det blev 135 gravyrer. Sedan följde år av skissande och observerande.

Porträtt av Louis Jean Desprez. Källa Wikipedia
Porträtt av Louis Jean Desprez. Källa Wikipedia

I förstapriset där vinsten varit en treårig studieresa till Italien, ingick arkitekturstudier, men de hann Desprez aldrig med. Han fick så mycket att göra att när tiden för bokuppdraget och studietiden gick ut blev han tvungen att resa tillbaka till Frankrike utan att ha tagit del av undervisningen. Han hade även mer och mer inriktat sig på målning istället för arkitektur. Han arbetade ytterligare en tid som arkitekt, men målningen tog över och under de första åren av 1780-talet arbetade han som teaterdekoratör vid Albertiteatern i Rom. Det var vid denna tidpunkt som han blev rekommenderad och fick Gustav III:s uppmärksamhet.

Väl i Sverige, blev mottagandet svalt från alla utom Gustav III. Några år innan hade dekorationsmålaren Johan Gottlob Brusell varit på liknade studieresor i Italien och Frankrike som Desprez. Kungen tyckte att Desprez var skickligare än Brusell och trots att kungen själv bestämt att inga konstnärer utom de vid Konstakademin skulle anställas eller få lön av hovet, så anställde han fransmannen. Avundsjuka och missnöjsamhet var det som mötte honom. Det blev inte bättre efter det att Desprez antogs vid akademin. Desprez var helt ovetande om detta och såg fram emot sin nya tjänst.

Desprez första dekorationsuppdrag blev till Kellgrens Drottning Kristina på Gripsholm, trettondagen 1785. Första akten utspelas i ”Delagardies Trägård”, nuvarande Kungsträdgården. Framgångsrikt hyllades hans arbete. Desprez uppdrag begränsades inte till teatern utan han gjorde flera målningar åt Gustav III. Bland annat över de tornerspel som kungen anordnade på Drottningholm. Karusellplanen, den stora grusplan som i dag används som parkeringsplats, var arena för kungens tornerspel. 1800 anordnades den sista officiella karusellen på Drottningholm av Gustav III:s son Gustav IV Adolf.

Drottning Kristna av Desprez. Dekoration till akt 1, scen 1 & 2. Akvarell och gouache, Nationalmuseum, Stockholm NM 1760/1875
Drottning Kristna av Desprez. Dekoration till akt 1, scen 1 & 2. Akvarell och gouache, Nationalmuseum, Stockholm NM 1760/1875

Operan Gustav Wasa blev Desprez största arbete som dekormålare och teaterdirektör. Operan skrevs ursprungligen på Gustav III direktiv, av M. von Brahm, men kungen blev så missnöjd att han beslöt sig för att själv författa texten, 1783. Han fick av Kellgren hjälp med att överföra texten till vers. Nauman komponerade musiken. Operan hade så gått som blivit färdig när kungen anlitade Desprez 1784. Urpremiären var i januari 1786. Desprez kontrakt med Gustav III förlängdes med elva år, fram till 1798.

Desprez uppgifter blev att leda allt arbete med dekorerna på de kungliga teatrarna, men även arrangera festligheter som kungen ville ha anordnade. Mot slutet av 1780-talet ville kungen utnyttja Desprez arkitektoniska kompetens och gav honom – det stora slottsbygget på Haga. Inspirationen och övertygelsen om att Desprez var rätt man för jobbet hade kungen fått genom att studera Desprez dekorer med avbildade tempel, inte minst av kulissbygget vid invigningen av Kärsöbron 1787. 1788 var ritningarna klara och bygget påbörjas. Det planerads och skissades även på tempelliknande byggnader ute på Drottningholm, men de flesta idéerna stannade på pappret.

Salon pour les festins et les ballet eller Déjeunersalongen som den kallas nuförtiden är en tillbyggnad på Drottningholms slottsteater och som byggdes 1791 efter Desprez ritningar. Ytterligare ett projekt som blev av är det Götiska tornet på Glia backe i utkanten av engelska parken. Ritningen låg klar 1788. På taket placerades 1794, Sveriges första optiska telegraf med mottagartorn på Stockholms slott med en mellanstation i Traneberg. Den första sändningen var till Gustav IV Adolf och var en födelsedagshälsning. Tornet var tänkt av Karl XIII att användas för Frimurarorden att hålla möten i.

För dig som vill veta mer så listar jag några källor här nedan.

Drottningholms slott. FrånGustav III till Carl XVI. Band 2. Red. Göran Alm
Desprez i Sverige. Nils G. Wolin
Statens fastighetsverk. Datum 20150814